IN I DIMMAN

 gick jag härförleden vill säga häromdagen . . . kanske inte den mysigaste promenixen man gjort men man behöver ju ut å lufta sig efter att ha suttit legat inne pga förkylning

apropå dimma så minns jag en biltur från berlin till gelsenkirchen för typ hundra år sen då ett par kompisar å jag skulle hälsa på några tjejer vi träffat på disko å det var så pass dimmigt att jag fick veva ner (jo jo det gjorde man på bilar från typ 1800-talet) sidorutan å navigera via de vita mittmarkeringarna på vägen å vi var inte i närheten av nån fri hastighet på autobahn med våra 34-40 km/tim men vi tog oss igenom det å kom fram . . .
på hemvägen slapp vi dimma dock hade mitt ryggstöd i bilen gett upp så en tältpinne fick stå för en viss stabilitet åt chauffören hela vägen hem till berlin
hittade faktiskt bilder på nätet på en exakt likadan (förutom högerstyrningen förstås) ford jag hade t.o.m. färgen stämde 
förr var det stil på bilarna minsann

p u s s


Kommentarer

  1. Dregel, dregel! En Ford Taunus. Älskar bilden, ja jag tycker om alla gamla bilar. De hade karaktär och man kunde byta tändstift och däck/hjul själv. Det kan man inte nu längre. Så dencharmen är också borta;-)
    Å visst har gag navigerat som du, men huvudet genom sidorutan:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tänk vilken klass å stil det var på gamla bilar, numera kan man inte ens se skillnad på märkena ty alla ser likadana ut......däremot saknar jag inte att meka själv, har aldrig varit intresserad.

      Radera
  2. Opel gjorde många fina modeller, som denna.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

AUTOMAT . . .

KNUT

JAG ÄR ETT FÖREDÖME