DIN EGEN SKUGGA

är temat för dagens tågresa där åke styr loket mot utstakad destination å jag sitter i min lilla kupé å spånar å spanar å funderar huruvida jag kan bidra något från skuggornas rike
min egen skugga är något som följt mig hela livet å kommer följa mig tills den dag jag ställer ut tofflorna hala in flaggan tar ner skylten ja ni fattar . . .
å denna min skugga består av en barndom i en dysfunktionell familj i västberlin omgiven av berlinmuren där grundskoleåren bestod av att vara mobbingoffer nr ett å åren innan dess av vistelse på barnhem å det kunde slutat illa (vilket det gjorde för mina 2 halvbröder 
o m
inte
jag fått förmånen att via berlinbarnhjälpen komma till lilla kisa (ja det är härifrån "pippi" inger nilsson kommer ifrån) i östergötland å en enormt kärleksfull miljö å där tillbringa samtliga skollov från 1965-1976 å på så vis kunde min egen lilla skugga bli inbäddad i omsorgens trygghetens å kärlekens vadd å förlora sitt betungande inflytande på mitt liv alltmer . . . 
slutet gott allting gott? 
nja . . . det tog många års bearbetning för att hålla skuggan i schack å öppna upp för tillit å kärlek å många människor har betytt väldigt mycket på vägen å nu kan jag inte ha det bättre med bästa makan bästa dottern bästa svärsonen bästa svärföräldrarna 
jodå skuggan är allt kvar å som en envis skithusfluga håller den sig fast men någon påverkan på min lycka har den 
i n t e
längre





 


Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Din egen skugga och text helt i topp. Du har gjort det bra min bloggbroder :) Tack så mycket för länken.

    SvaraRadera
  3. Nu råkar jag ut för samma sak hos dig, problem med hur jag får kommentera. Jag kan inte välja hur jag vill kommentera här. Hos många andra med blogger kan jag skriva in namn och lägga inte webbadress, men inte här. Tur att jag hade ett bloggerkonto som ändå tar emot mig ;)

    Tack för din kommentar i min gästbok. Jag har försökt svara dig där, för jag tror att jag vet vad som är problemet. Har du någon gång registrerat dig på wordpress och sedan avslutat kontot. Använder du samma mailadress som du gjorde då kan det komma upp ett krav på inloggning för att få kommenterra, OM den du kommenterar hos har inställningen att namn och mailadress är ett krav. Det har jag för att jag inte vill ha anonyma kommentarer.

    Du skulle kunna testa att skapa en webbmail, t.ex. en gmail, som du använder för just kommentarer. Då tror jag du kommer förbi problemet.
    Jag skulle även kunna fråga supporten varför du inte kan kommentera hos vissa, om jag får din mailadress och tillåtelse att ställa frågan om just den adressen.

    Kan du inte heller använda kontaktformuläret för privata meddelanden?
    https://imittandratankerum.wordpress.com/kontakta-mig-privat/

    Jag skriver in min blogg här, eftersom jag inte fick göra det i kommentarshuvudet.
    https://imittandratankerum.wordpress.com/

    Får ju inte glömma att kommentera inlägget också ;)
    Du har fått till en riktigt lååååååååååång skugga, ihop med en berättelse som berör.
    Förstår att du direkt kände en koppling till din egen historia. Blir ju lite synonymt med din egen skugga.
    Men skönt att det livet ligger bakom dig, och att du har det så bra idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för de fina orden, jag hoppas att min bok "Berlinbarn" kan ges ut snart..... å tack för dina försök att förklara problemet med kommentarerna, jag ska kolla på det så snart jag får tillfälle (inspiration?) ;)

      Radera
  4. Vilken fin berättelse. Kan tänka mig att du har fått leva med minnena av denna barndom. Det bästa som hänt dig är att du kom hit till ett kärleksfullt hem, gifte dig lyckligt och fick världens finaste dotter. Men den bakgrunden kan jag bra säga att du förtjänar bara det allra bästa.
    Och du har lika långa ben som jag i skuggbilden;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina fina ord....å tänk att vi är lika skugglånga.... ;)

      Radera
  5. Nu blir jag rörd när jag läser om din livsresa i barndomen. Framför allt för att det blev så mycket bättre till sist. Du har tagit revansch! Så skönt att läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla för dina ord.....hoppas att få ge ut boken "Berlinbarn" snart....

      Radera
  6. Du har, med ett fåtal ord, berättat nästan hela ditt liv rakt av. Tänk vad en Hoppa på tåget-rubrik kan betyda ibland. Fint skrivet, jag blev rörd av allt det du delar med dig. Skönt är att "den skuggan" inte "förföljer" dig längre, att solen har suddat ut den. Tack Christian!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla, det var fint svarat.....jag har ju en bok "Berlinbarn" som jag hoppas kunna ge ut snart....

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

AUTOMAT . . .

NATTÅG (?) MED IS I KUPÉN