LJUDLÖST

 idag bjuder åke lokförare på en ljudlös tur å då hänger jag mer än gärna på as usual...

var tvungen att låna en bild från nätet idag det här är barndom för mig påminner om mina resor västberlin-linköping 1965-1976

misstänker tror vet (?) att tåget ovan säkerligen inte framfördes lika ljudligt som de gamla ångloken fast helt ljudlösa var de väl inte heller
ljudlöst tyst knäpptyst var det däremot vid berlinmuren den tid det begav sig 
stumma av häpnad chock å sorg
överraskande ljudlöst ser det ut att vara i denna sovsal
även dessa foton har jag lånat from the webb

nu har jag faktiskt ett eget foto också ett totalt ljudlöst instrument före/efter att batteristen intagit sin hedersplats
 
fotot får symbolisera den rockstjärnestatus jag dessvärre tyvärr aldrig 
uppnått 
upplevt 
njutit av 
😞
tomhet idel tomhet
p u s s 









Kommentarer

  1. Bra tolkning och fina bilder du hittat att illustrera din text med!
    Ha en fin lördag! /Ingrid

    SvaraRadera
  2. Mycket fint val av ljudlöst...jag kan förnimma känslan där vid Berlinmuren, då många familjer skildes åt utan att kunna göra något åt det. Hemska tanke.
    Fin sista bild som berättar mycket.
    Ha en fin lördag!

    SvaraRadera
  3. Bilderna du plockat från nätet är verkligen tänkvärda. Det är nästan makabert att se de små barnen som lyfts upp av sina föräldrar för att kolla in öst. Nej usch!
    Har bara varit i Berlin en enda gång innan muren föll. Dina bilder påminner mig om det besöket. Det var en tjänsteresa och kollegan ville visa mig "the wall by night". Det var väldigt, väldigt kusligt. Totalt ljudlöst och en väldigt unken lukt vill jag minnas.
    Så du ville spela trummor när du var ung - det var otippat;-) Visste inte att batterist var en synonym för trummis. Då lärde jag mig nåt nytt igen.

    SvaraRadera
  4. Det är skönt att den muren revs. Sådan tysthet är inte trevlig. Än är det väl inte försent att bli trummis =) Snyggt bidrag! Ha en skön sommarkväll!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

LAGA EFTER LAG(Ä)G(E)

HEMMA BÄST

BARA MER OCH MER